Jag byggde större delen av mitt underbara nätverk i Lund. Var byggde du ditt?

Dagens fundering. Hur ser det "optimala" nätverket ut? När och var bygger man egentligen det? I många år har jag nu hört mig själv säga: "jag har Lund och Malmö Nation att tacka för mitt underbara nätverk" utan att egentligen inse styrkan och möjligheterna i det jag har sagt i alla år. Förra veckan och denna vecka har jag sprungit på och/eller lunchat med flera stycken från denna tid. Det är faktiskt helt otroligt vilka band vi byggde under dessa studieår. Nu har jag arbetat i tio år, ganska exakt på dagen faktiskt. Otroligt. För det har ju även mina gamla Lunda-vänner gjort. Nu börjar vi komma dit där man/jag faktiskt har förstått och insett styrkan i att vi hade så galet roligt under alla år i Lund och poängen och nyttan av att vi alla läste lite olika saker och hade olika intressen även om det på den tiden kändes som att vi alla var stöpta i samma form ibland. När jag idag surfar runt i min Linkedin-profil eller Facebook-profil blir jag snabbt ödmjuk för faktumet att jag har så många bekanta eller vänner som bara är ett klick bort. Hmmm, vad skall jag använda denna insikt till? Tål att tänkas ett varv till på.

Hur stor ska en ledningsgrupp vara?

Läste precis en intressant fråga i tidningen Chef som Lars Strannegård, professor i ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm svarade på. Hans svar där lyder:"Den numera pensionerade Harvardprofessorn i socialpsykologi, Robert Freed Bales, ägnade sitt liv åt att studera grupprocesser. Hans slutsats var att grupper, för att vara nytänkande, reflekterande och handlingsorienterade, skulle innehålla mellan fyra och sju personer och att det optimala antalet är fem." Denna fråga är verkligen spännande då det här ofta är en ytterst känslig fråga i många företag. Vilka sitter i ledningsgruppen och varför? Är det självklart att ha "alla" som sitter på samma nivå med i ledningsgruppen eller är det smartare att våga vara "picky" som VD och stå upp för att det kanske bara ska vara mellan fyra och sju personer? Hur ser det ut där du arbetar?

Tänkvärda ord av Erik Sollenberg om ledarskapet på Forsman & Bodenfors

Idag var jag på Resumés affärsforum och lyssnade på bl a Erik Sollenberg som är VD på Forsman & Bodenfors. Syftet med hans föredrag var att berätta om hur de ser på ledarskap på F&B. Här kommer huvuddragen: Affärsidé: att skapa fantastisk kommunikation. Allt annat är en konsekvens av detta. T ex att om de skapar fantastisk kommunikation vill kunderna att de skall göra deras kommunikation och de vill dessutom betala mer än snittet för denna kommunikation. Dvs idén att skapa fantastisk kommunikation skapar lönsamhet för F&B.

Om man vill skapa fantastisk kommunikation leder det till väldigt höga kvalitetskrav på det som skapas. Detta genomsyrar organisationen och skapar en kvalitetsstyrd organsiation. Det finns ingen tydlig hierarki i organisationen. Dvs det är en platt organisation. De väljer att se på sin organisation som en organism och inte en organisation och kallar den således även för organism. För att klara av att vara en organism krävs en rad policys och riktlinjer samt i F&Bs fall en ägarstruktur som har som enda uppgift att säkerställa nivån på kvalitet. Ledarskapet på F&B ligger i att vara en förebild i vardagen. Inte att agera genom chefsskap.

Kvalitet hos F&B är i två dimensioner: i) reklamkvalitet ii) livskvalitet. Dvs frågan är hur bra vill vi vara och hur bra vill vi ha det under tiden. Deras främsta tillgång är talang och för F&B handlar det inte bara om att hitta talangen utan att sedan få den att leverera över den nivå talangen själv tror att han/hon kan leverera. Denna överleverans uppnås inte av tävlingsmoment utan av lagspel. Då får inte hierarki finnas utan alla i laget är lika viktiga. Detta kräver även 0% prestige i organisationen som i sin tur kräver en lyssnande kultur.

Ledarskapet på F&B blir då att balansera följande paradoxer som är ömsesidigt beroende av varandra: Kreativitet & affärsmässighet, utan fantastisk kreativitet ingen affär, utan affär ingen fantastisk kreativitet Kollektiv & individualism, utan starka individer ingen fantastisk kvalité, utan kollektiv inget lagspel som kan leda till överleverans Humanism & elitism, utan elitism ingen fantastisk kommunikation, utan humanism en vidrig elitistisk kultur Trygghet & kris Frihet & ansvar Utöver detta är det ägargruppens ansvar att ingjuta energi i organismen samt säkerställa hantverket.

Avslutningsvis rekommenderade han att vi skulle läsa Daniel Pinks bok där han genom empiriska studier konstaterat att de tre primära saker som behövs för att motivera personer i en komplex kreativ miljö är: autonomy - möjligheten att kunna styra sin egen tillvaro mastery - tron på att jag kan bli bättre i den roll jag har i dag purpose - tydlighet kring varför vi gör vad vi gör Det är alltså inte pengar som primärt styr personers motivation i F&Bs kultur. Mycket intressant eller hur?

Hur vanligt är det att man byter jobb av fel anledning?

Igår fick jag en intressant reflektion i ett samtal med en kollega i branschen. Samtalet gällde coachning av personer som precis har börjat på ett nytt jobb. Då slog det mig att det nog är mycket vanligare än man tror att folk byter jobb av fel anledning. Hur ofta har man inte på middagar eller i andra möten hört att någon är trött på sitt jobb? Är det alltid jobbet eller företaget det är fel på eller kan det vara att personen inte är på rätt plats på företaget eller att han eller hon kanske har det lite tufft på hemmafronten och att man då låter detta ta sig uttryck i att det är jobbet det är fel på. Det är ju lättare att byta jobb än partner för att få lite omväxling i vardagen. Eller? Min tes är alltså att många människor säkert skulle inse att det inte är jobbet det är fel på när de går i jobbytartankar utan att det kanske är något annat i deras liv som egentligen är det som skaver och som är det som de skulle ha tagit tag i. Vad tror ni?

Älskar du ditt jobb? Om inte. Varför jobbar du kvar? Jag älskar mitt jobb.

Hur många av er som jobbar älskar att gå till jobbet för att er närmaste chef eller ledare är så inspirerande, krävande och entusiasmerande att ni redan på vägen hem längtar efter att gå tillbaka till jobbet nästa dag? När jag tänker på det är det ju helt otroligt att det finns så många människor som går till jobbet varje dag och vantrivs. Varför gör man det? Är inte det oansvarigt mot arbetsgivaren och mot sig själv? Många av oss arbetar MINST 40 timmar i veckan, dvs en stor del av vår vakna tid. Är det då inte vår förbaskade skyldighet att se till att vi har roligt dessa 40 timmar?

Ja, kanske inte roligt alla timmar, men inspirerande, utmanande, nervkittlande mm? I dag har jag lovat mig själv en sak och det är att alla människor jag träffar som inte älskar sitt jobb och som inte heller har försökt att göra någonting åt det skall jag ge ett gott råd: "fundera inte över vad din arbetsgivare kan göra för dig utan över vad du kan göra tillsammans med din arbetsgivare och om svaret du kommer fram till är att ni inte har en framtid tillsammans så gör någonting åt det. Fundera över vad som skulle göra att du skulle göra ett bättre jobb någon annanstans och se till att du sätter dig i en sådan miljö och sammanhang istället. Livet är för kort för att gå och vantrivas och inte leverera det du själv skulle kunna och/eller vilja leverera samt inte heller leva upp till det arbetsgivaren önskar". För att summera: livet är för kort för att inte älska ditt jobb och om du inte gör det, gör något åt det.

Kämpa för varenda unge!

Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över. Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad. UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller "facebooka" om barns rättigheter. Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet. Du kan göra större skillnad än du tror. Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge - läs mer här! www.unicef.se/stod-oss

UNICEF/Kate Holt